Avtalsfakturering

Bernt Wijkmark, Hogias expert på avtalsfakturering, tipsar om vad man ska tänka på när man tecknar avtal.

Ett avtal skall vara intressant och lönsamt för de inblandande parterna. Det krävs alltså en bra avtalsidé, bra avtalspartners och kanske också hjälp av en duktig jurist. När man ingår avtal är ofta båda avtalspartnerna ivriga att få avtalet påskrivet. Det finns då en risk för att man utelämnar viktiga frågor för att man är rädd att det skall uppstå diskussioner som kanske riskerar hela affären. Man hoppas på att det löser sig med tiden eller tänker att det inte kommer att hända oss. Att ha inställningen att avtalet måste undertecknas till varje pris kan bli ödesdigert. Det kan därför vara en god ide att ta hjälp av någon, exempelvis en jurist som kan se objektivt på fallet och hjälpa till att undanröja allvarliga brister i avtalet.

Inget avtal är särskilt angeläget att genomföra om det inte också är juridiskt hållbart. Avtalet skall gynna båda parter och måste klara en diskussion om hur de båda parternas risktagande kan minimeras. Inget avtal är heller så bråttom att få påskrivet så att inte de viktigaste villkoren hinner bli fullständigt utredda och analyserade. En osäker affär kan vara både riskabel och dålig och frågan är väl om vi verkligen måste skynda oss på med att göra dåliga affärer….
 
Det gäller att förutse vilka problem man kan hamna i. Dessutom bör reglerna vara klara för vad som skall gälla om någon av parterna brister i sina åtaganden. Man bör också reglera;

• hur omförhandlingar får ske,
• hur ändringar av avtalet skall regleras och
• av vilka orsaker avtalet upphör att gälla

Avtalets syfte ska framgå samt genomtänkta bestämmelser finnas om hur tvister ska avgöras. När avtalet ingås bör man vara klar över vilken eller vilka lagar som kommer att tillämpas vid en eventuell tvist. Man bör alltså utforma avtalet så att det finns möjlighet att häva eller reklamera avtalet med stöd av tydliga lagregler.

Det finns risk för att det blir mycket kostsamt om viktiga frågor utelämnas eller regleras ofullständigt i avtalet. Exempel: vad skall hända vid dröjsmål av leveransen, utebliven betalning, felaktigt utfört arbete, illojalt beteende, mm. Eller vad händer vid mer exceptionella orsaker och händelser som exempelvis strejk, naturkatastrof och liknande?

Tvist om avtalet uppstår ofta om avtalet inte visar sig bli lika lönsamt för parterna som man har haft förväntningar om. Den ena parten kanske inte anser att den andre uppfyller sina åtaganden eller villkoren i avtalet visar sig vara svårare att tillämpa i praktiken än man har räknat med. Innehåller avtalet bestämmelser för omförhandling kan det innebära att man undviker att tvister avgörs i domstol eller skiljenämnd. Det kan vara svårt att fastställa vad som skall gälla mellan avtalsparterna framförallt om den ena parten är missnöjd och den andra är nöjd. Vilka omständigheter domstolen/skiljenämnden tar hänsyn till vid sin tolkning av avtalet och vilken juridisk betydelse som läggs vid olika fakta kan variera. Vilja, viljeförklaring och förväntningar kan vara avgörande för rättsföljden. Vilken av dessa som är avgörande har växlat. Här spelar rättspraxis stor roll.    

I Hogias ekonomiprogram stödjer vi numera avtalshantering både genom en smidig tilläggsmodul till Hogia Ekonomi eller Hogia Affärssystem för återkommande fakturering av ingångna avtal – Hogia Ekonomi Avtalsfakturering. Vi har också en nyutvecklad rutin för att hantera leverantörsavtal i Hogia Approval Manager. Rutinen är nyligen döpt till Hogia Approval Agreement. Läs gärna mer om lösningarna här; hogia.se/software/avtalsfakturering och på: hogia.se/approval/