K3 – det kommande regelverket för upprättande av årsredovisningar

Bokföringsnämnden (BFN) arbetar sedan 2004 med att ta fram nya regelverk för redovisning i svenska företag. Arbetet kallas K-projektet eftersom särskilda regelverk tas fram för olika kategorier av företag. Hittills har BFN beslutat om följande regelverk:

• K1 - Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut
• K1 - Ideella föreningar och registrerade trossamfund som upprättar förenklat årsbokslut
• K2 - Årsredovisning i mindre aktiebolag
• K2 - Årsredovisning i mindre ekonomiska föreningar

Ett förslag till allmänt råd om Upprättande av årsredovisning (K3) har varit ute på remiss och är tänkt att bli huvudregelverk för de företag som upprättar årsredovisning.

K3 bygger på det internationella redovisningsregelverket International Financial Reporting for Small and Medium-sized Entities (IFRS for SME:s). Strukturen i K3 är densamma som IFRS for SME:s med ett kapitel för varje ämnesområde. Jämfört med IFRS for SME:s har BFN gjort anpassningar till svensk lagstiftning, framförallt på grund av associationsrätt, skatterätt och årsredovisningslagen (ÅRL). Vissa avvikelser från IFRS for SMEs har även skett av förenklingsskäl, exempelvis avseende upplysningskrav.

Nuvarande tidsplan
Enligt nuvarande tidsplan ska K3 tillämpas på årsredovisningar som upprättas för räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2013. Tidigare tillämpning ska vara tillåten. Det betyder att aktiebolag och ekonomiska föreningar som idag tillämpar Bokföringsnämndens nuvarande regelverk eller Redovisningsrådets RR1-RR29 från och med 1 januari 2014 måste tillämpa ett K-regelverk. För företagsformer där K-regelverk ännu inte tagits fram, kommer nuvarande normgivning att finnas kvar som alternativ. I takt med att K-regelverken beslutas kommer nuvarande normgivning att fasas ut.

Huvudregelverk för alla onoterade företag
Regelverket K3 är avsett att bli huvudregelverk för alla onoterade företag i Sverige som enligt bokföringslagen ska avsluta den löpande redovisningen med en årsredovisning. Mindre företag, enligt årsredovisningens definition, får frivilligt välja K2-regelverket istället. Ett mindre företag som väljer att tillämpa K3 behöver inte tillämpa de särskilda regler i ÅRL som gäller för större företag eller publika aktiebolag, exempelvis att upprätta en kassaflödesanalys. Bestämmelserna i det allmänna rådet utgår ifrån koncernredovisningen men ska tillämpas även på årsredovisningen för juridisk person. I vissa avsnitt finns dock undantag för juridisk person, bland annat avseende obeskattade reserver och leasing. Regelverket ska tillämpas i sin helhet, förutom ÅRL ska företaget därför inte tillämpa annan normgivning, om inte annat anges. 

Särskilda regler ska tillämpas första gången ett företag tillämpar det allmänna rådet. En ingångsbalansräkning ska upprättas, där det allmänna rådets redovisnings- och värderingsprinciper tillämpas retroaktivt. Ingångsbalansräkningen är en balansräkning vid tidpunkten för övergång. För ett företag som upprättar årsredovisning första gången enligt det nya regelverket den 31 december 2014 är tidpunkten för övergången den 1 januari 2013.

På motsvarande sätt som K2 så är K3 ett samlat regelverk, det vill säga ett allmänt råd med tillhörande kommentarer som täcker alla områden till skillnad emot idag där det finns en norm per område (en vägledning för intäkter, en annan för varulager osv). K2 är regelbaserat och bygger på förenklingstanken, redovisningsreglerna är starkt influerade av försiktighet och skatterätt. K3 är i jämförelse med K2 mer principbaserat och bygger på internationella normer i större utsträckning.

Förändringar jämfört med dagens regler
För de flesta kommer det kanske inte att bli några större förändringar, men en stor förbättring med de nya K-regelverken är att områden som tidigare inte varit reglerade nu faktiskt får en normgivning. Även om den slutliga utformningen av K3-regelverket inte är klar, kan det vara viktigt att se över om ditt företag behöver följa K3-reglerna och sätta sig in i de områden där det kan ske stora förändringar jämfört med dagens regler.  Ett sådant område är finansiella instrument där den största förändringen är att det kommer att vara reglerat i större utsträckning än vad det är idag. Andra exempel på nyheter i K3 är att BFN, i utkastet till K3, föreslår komponentavskrivning av materiella anläggningstillgångar samt att K3 kräver upplysning om det verkliga värdet på samtliga förvaltningsfastigheter.

Det är dock viktigt att poängtera att flera remissinstanser haft synpunkter på ett antal områden och därför kan den slutliga versionen av K3 komma att ändras.

Remissvar och beslut
BFN bearbetar för närvarande remissvaren i K3. Vid sitt sammanträde 20 april 2012 beslutade BFN att ett förslag till de två kapitel som behandlar Finansiella instrument ska skickas ut på förnyad remiss efter sommaren. En remiss bedöms nödvändig eftersom det nya remissförslaget rörande redovisning av finansiella instrument innehåller så stora förändringar. BFN räknar med att fatta beslut om dessa två kapitel i december 2012. Övriga kapitel i K3 bedömer BFN kunna besluta om i juni 2012 som tidigare planerats.

För mer info se: bfn.se och ekonomi-info

Läs mer om hur Hogia Bokslut förenklar arbetet med att upprätta årsredovisning: hogia.se/qa