Ny bokföringslag

Den 1 januari 2000 träder en ny bokföringslag i kraft. Den nya bokföringslagen innehåller bestämmelser om vem som är bokföringsskyldig, räkenskapsår, löpande bokföring och arkivering. Den nya lagen innebär bl a följande:

Bokföringsskyldigheten utvidgas så att den omfattar i princip alla juridiska personer oavsett om de bedriver näringsverksamhet eller inte. Undantag görs för mindre ideella föreningar, samfällighetsföreningar, registrerade trossamfund och stiftelser.

Jordbruksbokföringslagen upphävs och istället regleras bokföringsskyldigheten för den som äger eller brukar en jordbruksfastighet i den nya bokföringslagen.

Årsredovisningslagen utvidgas till att omfatta alla som behöver avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning (undantag för kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag). I den nya bokföringslagen finns alltså inga ”uppställningsformer” vilket det fanns i den gamla.

Den löpande bokföringen skall som huvudregel avslutas med ett årsbokslut eller årsredovisning. Men bl a enskilda näringsidkare och handelsbolag med enbart fysiska personer som delägare och en årsomsättning på mindre än 20 prisbasbelopp (f n ca 730 kkr) behöver inte upprätta årsbokslut eller årsredovisning.

En del företag får avsluta den löpande bokföringen med ett s k årsbokslut istället för årsredovisning. Årsbokslutet består endast av resultat- och balansräkning samt vissa tilläggsupplysningar. Det är bl a enskilda näringsidkare och handelsbolag med enbart fysiska delägare samt moderföretag i koncerner med mindre än 10 anställda eller en balansomslutning på mindre än 24 miljoner kr som får tillämpa denna regel. Årsbokslutet skall till skillnad från årsredovisningen inte skickas in till PRV.

Affärshändelserna skall bokföras så att de kan presenteras i registreringsordning(grundbokföring), och i systematisk ordning (huvudbokföring).

Företag vars nettoomsättningen inte överstiger 20 prisbasbelopp och som inte är skyldiga att upprätta årsbokslut eller årsredovisning samt företag som har ett mindre antal fakturor som inte uppgår till några avsevärda belopp behöver inte bokföra en affärshändelse förrän vid betalning, den s k kontantprincipen.

Begreppet räkenskapsmaterial ersätts av räkenskapsinformation. Som räkenskapsinformation räknas förutom bl a verifikationer och årsredovisning även avtal och andra handlingar av särskild betydelse för att belysa verksamhetens ekonomiska förhållanden.

En verifikation skall bevaras i det skick den hade när den kom den bokföringsskyldige till handa. Om man t e x scannar in en leverantörsfaktura måste man ändå behålla originalfakturan och får man fakturan på en diskett så skall man spara disketten.

Räkenskapsinformation på maskinläsbart medium, t ex diskett, som erhållits från någon annan får förstöras fr o m det fjärde året efter utgången av det kalenderår då den mottogs om räkenskapsinformationen på ett betryggande sätt har överförts till dokument, mikroskrift eller annat maskinläsbart medium.

Den s k varannanlänksprincipen slopas vilket innebär att varannan länk i bokföringen inte längre behöver finnas i vanlig läsbar form, d v s allt kan finnas i dator. Om informationen finns i datorer som är placerade utomlands krävs tillstånd av skattemyndigheten, terminalåtkomst i Sverige samt att det går att ta fram räkenskapsinformationen i vanlig läsbar form i Sverige.

Kravet på bunden årsbok slopas.

De grupper som idag inte är bokföringsskyldiga men blir det enligt den nya lagen, t ex enskilda jordbrukare och ideella föreningar som inte driver näringsverksamhet, behöver inte tillämpa de nya reglerna förrän fr o m 2001.