Naturligtvis påverkas de flesta fasta kostnader vid större volymförändringar.
Man brukar skilja på tre olika typer av rörliga kostnader:
1. Proportionellt rörliga kostnader: kostnader som ökar respektive minskar i samma takt som verksamhetsvolymen ökar respektive minskar. Kostnaden per enhet är oförändrad när verksamhetsvolymen förändras. Exempel på proportionellt rörliga kostnader kan vara förbrukningsmaterial vid tillverkning, som man inte lyckas pressa priset och få mängdrabatter på.
2. Progressivt rörliga kostnader: kostnader som ökar snabbare än vad verksamhetsvolymen ökar, till exempel lönekostnader på grund av övertidstillägg. Kostnaden per enhet ökar när verksamhetsvolymen ökar.
3. Degressivt rörliga kostnader: kostnader som ökar långsammare än vad verksamhetsvolymen ökar, till exempel materialkostnader på grund av olika mängdrabatter. Kostnaden per enhet minskar när verksamhetsvolymen ökar.
Man brukar också skilja på tre olika sorters fasta kostnader:
1. Helt fasta kostnader: kostnader som är de samma även när verksamheten står stilla, de kallas därför även för stilleståndskostnader. Dessa kostnader påverkas inte vid verksamhetens gällande kapacitetsgränser. Exempel på helt fasta kostnader kan gälla lokalkostnader, t.ex. hyreskostnader.
2. Driftsbetingade fasta kostnader: kostnader som uppstår när verksamheten är igång men inte påverkas av volymökningar, till exempel belysning i lokaler. Kostnaderna finns inte när verksamheten står helt stilla.
3. Halvfasta kostnader: kostnader som ökar trappstegsvis eller språngvis vid volymökning, till exempel vissa maskinkostnader. Halvfasta kostnader kan vara reversibla eller irreversibla. Om de är irreversibla minskar de inte om volymen minskar igen.
