Sidan publicerades senast 2012-05-22
|
Svenskarna positiva till EU men rekordlågt stöd för euron
Europa och eurozonens medlemsländer befinner sig just nu i en ekonomisk kris där arbetslösheten ökar kraftigt samtidigt som den ekonomiska aktiviteten försämras. Det är troligtvis en bidragande orsak till att stödet för ett svenskt euromedlemskap är rekordlågt, men samtidigt ser en majoritet av svenskarna klara fördelar med att Sverige är med i EU. Bland annat anser svenskarna att medlemskapet inneburit att det har blivit smidigare att resa, arbeta och studera i andra EU-länder. Det visar en undersökning på uppdrag av Svenskt Näringsliv där drygt 1 000 svenskar har intervjuats.
En klar majoritet av svenskarna anser att EU-medlemskapet har haft fördelar, mellan 61 och 73 procent är positiva beroende på område de tillfrågats om. Bland annat har det haft en positiv betydelse för svenska företags affärer och handel med andra EU-länder samt gjort det lättare att resa, arbeta och studera inom unionen. Endast 2-4 procent uppger att medlemskapet haft en negativ betydelse på ovanstående faktorer.
Samtidigt menar 45 procent att Sverige inte hade haft samma möjligheter att påverka viktiga beslut om vi stod utanför EU. Bland annat anser svenskarna att Sverige har bidragit positivt till EU:s miljö- och klimatpolitik samt ett stärkt livsmedelsskydd.
En annan undersökning av Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, visar att svenskarna har en något mer ljummen inställning till EU. På frågan om de i huvudsak är för det svenska medlemskapet svarar 46 procent ja, en nedgång med 7 procent från 2010 års rekordsiffra på 53 procent.
Den europeiska skuldkrisen tycks dock framför allt påverka svenskarnas inställning till euron och inte EU-medlemskapet. Vid en mätning av Statistiska Centralbyrån, SCB, i maj 2011 uppgav endast 24 procent att de skulle rösta ja för att införa euron som valuta i Sverige. Vid folkomröstningen i september 2003 var det en helt annan bild då 42 procent röstade för, men sedan dess har stödet fallit kraftigt. I en färsk mätning av Sieps har stödet för ett euro-införande fallit ytterligare till endast 12 procent som är för.
Svenskt Näringslivs undersökning har utförts av United Minds under perioden 1 april till 30 april och 1 003 svenskar intervjuades. Sieps undersökning bygger på svar från flera tusen personer och har genomförts varje år sedan 1997.
För mer information om undersökningen se: svensktnaringsliv.se och sieps.se
En klar majoritet av svenskarna anser att EU-medlemskapet har haft fördelar, mellan 61 och 73 procent är positiva beroende på område de tillfrågats om. Bland annat har det haft en positiv betydelse för svenska företags affärer och handel med andra EU-länder samt gjort det lättare att resa, arbeta och studera inom unionen. Endast 2-4 procent uppger att medlemskapet haft en negativ betydelse på ovanstående faktorer.
Samtidigt menar 45 procent att Sverige inte hade haft samma möjligheter att påverka viktiga beslut om vi stod utanför EU. Bland annat anser svenskarna att Sverige har bidragit positivt till EU:s miljö- och klimatpolitik samt ett stärkt livsmedelsskydd.
En annan undersökning av Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, visar att svenskarna har en något mer ljummen inställning till EU. På frågan om de i huvudsak är för det svenska medlemskapet svarar 46 procent ja, en nedgång med 7 procent från 2010 års rekordsiffra på 53 procent.
Den europeiska skuldkrisen tycks dock framför allt påverka svenskarnas inställning till euron och inte EU-medlemskapet. Vid en mätning av Statistiska Centralbyrån, SCB, i maj 2011 uppgav endast 24 procent att de skulle rösta ja för att införa euron som valuta i Sverige. Vid folkomröstningen i september 2003 var det en helt annan bild då 42 procent röstade för, men sedan dess har stödet fallit kraftigt. I en färsk mätning av Sieps har stödet för ett euro-införande fallit ytterligare till endast 12 procent som är för.
Svenskt Näringslivs undersökning har utförts av United Minds under perioden 1 april till 30 april och 1 003 svenskar intervjuades. Sieps undersökning bygger på svar från flera tusen personer och har genomförts varje år sedan 1997.
För mer information om undersökningen se: svensktnaringsliv.se och sieps.se
Copyright © 1999-2013 Hogia



