Bokslut

Det är en hel del på gång inom svensk redovisning. Bokföringsnämnden arbetar sedan några år med olika kategorier av regelverk för upprättande av årsredovisning eller årsbokslut, det så kallade K-projektet. Reglerna för förenklat årsbokslut för små enskilda näringsidkare, K1, och för årsredovisning i mindre aktiebolag och mindre ekonomiska föreningar, K2, har gällt ett tag. Beträffande K3, som kommer att bli huvudregelverk för alla icke noterade företag, arbetar Bokföringsnämnden för fullt med de remissynpunkter man fått angående detta. Troligtvis kommer K3 att vara det regelverk som gäller för räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2012, men tidigare tillämpning kommer också att vara tillåten.

Enklare redovisning, det vill säga förenklingar av reglerna om årsredovisning, årsbokslut och bokföring, aktualiseras under detta år. Man slopar kravet på vissa tilläggsupplysningar i årsredovisningen, såsom sjukfrånvaro och fastigheters taxeringsvärde. Mindre företag behöver inte lämna upplysning om forskning och utveckling eller påverkan på miljö i förvaltningsberättelsen. Mindre företag får också upprätta balans- och resultaträkning i förkortad form. Vidare försvinner begränsningen till vissa fasta datum för brutet räkenskapsår. Tidpunkten för löpande bokföring ändras också, då möjligheten att använda kontantmetoden utökas för företag med en nettoomsättning under 3 miljoner.

Under 2010 genomfördes det också förändringar när det gäller aktiekapital i privata aktiebolag, kravet på detta sänktes till 50 000 kr. Dessutom blev det möjligt för små aktiebolag att välja om bolaget ska ha revisor eller inte och gränsvärdet för större och mindre företag i årsredovisningslagen ändrades.

I stort sett alla företag påverkas av någon av dessa förändringar på ett eller annat sätt. Alla företag måste se till att bokföringen sköts och vid räkenskapsårets slut måste man göra ett avslut av den löpande bokföringen genom att ta fram ett bokslut. Dessutom ska bokslutsarbetet avslutas med att upprätta antingen en årsredovisning eller ett årsbokslut. För en del företag kan det bli aktuellt att överväga om man ska ha revisor eller inte.

Till hjälp för att hålla reda på alla regler är det viktigt att använda sig av bra programvaror, som uppdateras löpande så att aktuella lagar och rekommendationer uppfylls. I ett bokslutsprogram får man stöd för att upprätta en årsredovisning eller ett årsbokslut. Det är också viktigt att man får hjälp med arbetet fram till årsredovisningen eller årsbokslutet, med bra dokumentationsmöjligheter. För att hålla reda på hur man ligger till i sitt bokslutsarbete behöver man exempelvis en arbetsgång eller checklista, där man kan klarmarkera genomförda arbetsuppgifter. Det behövs också hjälp och underlag för avstämningar och beräkningar.

Stora fördelar finns också att vinna om bokslutsprogrammet är väl integrerat med andra program, så att man slipper att lägga in uppgifter flera gånger. Genom detta kan onödigt extraarbete och risk för fel minimeras. Till bokslutsprogrammet är det bra om man snabbt och enkelt får med sig uppgifter från ett redovisningsprogram, förutom saldona från årets redovisning kan det exempelvis handla om uppgifter om anläggningar. Till bokslutsprogrammet är det också bra att kunna få värden från ett löneprogram, t ex om medelantal anställda.

Viktigt är också att det är enkelt att få med sig information från bokslutsprogrammet, exempelvis till olika analysprogram, både för att kunna analysera årets transaktioner och för att kunna ta fram diagram eller simuleringar som beslutsunderlag. Om det sedan från bokslutsprogrammet är möjligt att få med sig alla uppgifter, exempelvis om ej avdragsgilla kostnader och skatter, över till ett deklarationsprogram, så är deklarationen i stort sett redan klar. 

För mer info se:  hogia.se/qa för att få se mer om vilken hjälp du kan få av ett kvalificerat bokslutsprogram.