Logistik

Vanligtvis fungerar lagerhanteringen hos ett företag helt utan komplikationer med order som expedieras, inleveranser som kommer och utleveranser som går iväg. Allt kan skötas manuellt, men oftast har man ett datorbaserat system som stöd för sitt arbete.

Bara för att man använder ett order-lager system för sin varuflödeshantering, behöver detta inte automatiskt innebära att man för den sakens skull har den mest kostnadseffektiva och ”kapitalbindningssnåla” lagerhanteringen för det.

Ett order-lager system skall vara lätt att komma igång med och att använda. Det innebär bland annat att antalet inställningar bör hållas på en rimlig nivå samtidigt som systemet ändå skall kunna erbjuda en djupare dimension som tillåter användaren att styra sin lagerhantering på ett så företagsanpassat och smidigt sätt som möjligt. Genom att använda de instrument som finns inbyggda ska användaren ha möjlighet att påverka och effektivisera lagerhanteringen och därigenom fintrimma informationsflödet hela vägen fram till balansrapporten.

Ett av de verktyg man ofta har nytta av som lageransvarig eller inköpare är att arbeta med ett s.k. säkerhetslager för respektive produkt. Genom att bestämma den optimala nivån för säkerhetslagret, lägger man grunden för automatisering av inköpen från en bristsituation för produkten/produkterna. Det innebär att man inte köper in mer än nödvändigt, och i förlängningen påverkas därmed kapitalbindningen positivt.

Kanske har man flera lagerställen på olika fysiska platser i sin verksamhet. Då kan det vara intressant att undersöka om det system som används har möjlighet till att värdera artiklarna per lagerställe. Olika hemtagningskostnader ger olika vägda snittpris på samma artikel. Genom att använda sig av ”värdering per lagerställe” får man ett rättvisande inköpspris, oberoende från vilket lager man hämtar varorna. På balansrapporten får man även där en korrekt uppföljning av lagervärdet.

Lagervärdet baseras ju på det vägda snittpriset och det gör att man, även om flera inköp görs av samma artikel vid olika tillfällen och till olika inköpspriser, löpande får ett rättvisande inköpspris och kan justera sina utpriser därefter.

Något man däremot ofta glömmer är att i efterhand korrigera de vägda snittpriserna för transaktioner gjorda mellan inleverans och leverantörsfaktura i de fall det förekommit variationer i inköpspris mellan inleveranstillfället och leverantörsfakturans faktiska inköpspris. Korrigeringsjournalen utgör i detta sammanhang ytterligare ett verktyg för att fastställa ett korrekt lagervärde.

Ovanstående punkter tar upp några av de krav jag ofta kommit i kontakt med som avgörande för en effektiv lagerhantering. Naturligtvis varierar dock kraven beroende på de rutiner som gäller i varje enskilt företag men krav på en slimmad och resurssnål lagerhantering är oftast ett genomgående tema som gäller i de flesta situationer.

Titta gärna vidare på Hogias lösning för effektiv lagerhantering här »