Sidan publicerades senast 2018-05-30
Logga ekonomi-info
Dela på facebook Klicka här för att dela pÃ¥ twitter
 
Startsidan »   ARTIKLAR »   Artiklar 2018 »   Nya skatteregler för företagssektorn »   

Nya skatteregler för företagssektorn

Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen där man föreslår nya skatteregler för företagssektorn. Man föreslår bland annat vissa begränsningar av ränteavdrag för företag och en sänkning av bolagsskatten. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Bakgrunden till de föreslagna reglerna är bland annat ett EU-direktiv mot skatteundandraganden och OECD:s rekommendationer mot skattebaserodering och vinstförflyttning (BEPS).

Här är några av förslagen i propositionen som vi vill lyfta fram:

  1. Bolagsskatten sänks
    Bolagsskatten sänks i två steg; till 21,4 % för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018 och till 20,6 % för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.
  2. Begränsning av ränteavdrag
    En generell begränsning av ränteavdrag införs för företag, den så kallade EBITDA-regeln. Regeln innebär en begränsning av avdrag för negativa räntenetton till max 30 % av EBITDA (”Earnings Before Interest, Tax, Depreciation and Amortization”, det vill säga resultat före finansiella poster, skatter och avskrivningar).

    En förenklingsregel föreslås också som innebär att ett företag får dra av ett negativt räntenetto med ett belopp på upp till fem miljoner kr. För företag i intressegemenskap, exempelvis en koncern, får de sammanlagda avdragen för negativa räntenetton inte överstiga fem miljoner kr om något av företagen använder sig av förenklingsregeln.

    Ett företag som inte har kunnat dra av ett tidigare beskattningsårs negativa räntenetto i sin helhet föreslås få dra av återstående del (kvarstående negativt räntenetto) inom sex år efter det år då det kvarstående räntenettot uppstod. En förutsättning för att avdrag ska medges är att det ryms i avdragsutrymmet enligt EBITDA-regeln och att minskning först har gjorts med årets negativa räntenetto. Avdrag för kvarstående räntenetto gäller inte vid tillämpning av förenklingsregeln.

    I en koncern får ett företag med positivt räntenetto, under vissa förutsättningar, dra av ett negativt räntenetto som har uppkommit hos ett annat koncernföretag.
  3. Avdragsförbud mot hybrida missmatchningar
    Ett avdragsförbud föreslås för ränteutgifter vid vissa gränsöverskridande situationer som görs av företag i intressegemenskap för att undkomma skatt. Det gäller skatteplanering där man utnyttjar skillnader i olika länders lagstiftning för företag och finansiella instrument (så kallade hybrida missmatchningar).
  4. En del av leasingavgiften ska behandlas som ränta vid finansiell leasing
    Vid finansiell leasing föreslås att en del av leasingavgiften ska behandlas som ränta. Som huvudregel ska räntedelen vara den ränta som uttryckligen framgår av leasingavtalet. Om någon ränta inte framgår av leasingavtalet eller om räntan inte är marknadsmässig ska räntedelen beräknas enligt en alternativregel som är utformad med koncernredovisningsreglerna som förebild.
  5. Ränteutgifter får inte räknas in i anskaffningsvärdet för vissa tillgångar
    Ränteutgifter ska inte få räknas in i anskaffningsvärdet för tillgångar så som lager, byggnader, markanläggningar och inventarier samt immateriella anläggningstillgångar som har upparbetats i den egna verksamheten.
  6. Primäravdrag för hyreshus
    För hyreshus föreslår man att ett så kallat primäravdrag införs som innebär att värdeminskning på ytterligare 2 % av utgifterna för ny-, till- eller ombyggnad ska göras per år. Detta gäller de sex första åren från det att hyreshuset färdigställts eller den till- eller ombyggda delen av hyreshuset färdigställts.

    Den som förvärvar ett hyreshus inom sex år från det att hyreshuset uppförts och färdigställts ska göra ett primäravdrag för den delen av sexårsperioden från färdigställandet som återstår vid förvärvet. En förvärvare ska beräkna primäravdrag på sitt anskaffningsvärde.
  7. Höjd schablonintäkt på periodiseringsfonder
    Den så kallade schablonintäkten på periodiseringsfonder föreslås höjas från 72 % till 100 % av statslåneräntan multiplicerat med summan av periodiseringsfonder vid beskattningsårets ingång. Liksom tidigare ska statslåneräntan som lägst anses vara 0,5 %.
  8. Specialregler för återföring av periodiseringsfonder
    För att kompensera för sänkningen av bolagsskatten som görs från och med 2019 föreslår man att återföringen av periodiseringsfonder höjs. Återföring av periodiseringsfonder från beskattningsår som börjar före den 1 januari 2019 ska tas upp till 103 % vid beskattningen för beskattningsår som inleds under 2019 och 2020, och till 106 % om återföringen görs vid beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.

    Vid återföring av periodiseringsfonder till vilka avsättning har gjorts vid beskattningsår som börjar under 2019 och 2020 ska dessa tas upp till 104 % om återföring görs vid beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019 och beslut ska tas av riksdagen under juni månad.
För mer info se regeringen.se


FÅ ALLA NYHETER DIREKT I DIN MEJL


ARTIKELARKIV  
  Artiklar 2018  
Artiklar 2017  
Artiklar 2016  
Artiklar 2015  
Artiklar 2014  
Artiklar 2013  
Artiklar 2012  
Artiklar 2011  
Copyright © 1999-2018 Hogia






Tipsa en vän